Och jag som trodde att allting var hopplöst!

Hur tur kan man inte ha?! Håller på med mitt svenska tal som vi ska redovisa på onsdag. Spelar in det och klickar sedan på stopp och vad hamnade inte klockan på? 5 minuter.. O jag som trodde att allting var hopplöst! Idag har varit jobbigt, första dagen i skolan. Fick ett sånt där lamt slut på dagen, och egentligen ingen större energiomvanling i kroppen, så jag har hållt mig på samma nivå hela dagen. Så jag dogade i sängen när jag kom hem, vaknade men sov fortfarande..
Men nu är jag så glad att jag proppade i mig hallonsoda och choklad plus makaronelåda för att hålla mig igång och bli färdigt med det här talet. Dessutom blev det jäkla filmresentionen också färdig, vilket jag inte alls blev lika stolt över. Men det känns som att jag kommit över det. Vill bara lämna in nu och gå vidare. Ska man orka gå vidare med balettkompendiet vi fick idag? Nej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0